Hjorten är hemma igen!

Nu äntligen har vår hjort kommit tillbaka och vi är jätteglada över detta återseende! I morse stod hon nedan för köksfönstret och tiggde mat som hon alltid gjort, så jag skyndade mig att kasta ut bröd och frukt till henne. Hon är ju ganska gammal (vi har fodrat henne i 7år nu och redan när hon kom hit första gången var hon säker några år) så vi trodde att hon var död. Tydligen har hon gått ihop med en större flock i höst för första gången (Bosse och Palle har sett ca 10st på sina marker) och det kan vara därför att hon inte kom hit. Nu har i alla fall flocken försvunnit och gammelhjorten har återgått till det dukade bordet i vår trädgård! Hon är lite mager och har fått ett jack i högra öre efter hund attacken i julas: Håkans hund Gnista jagade hjorten genom byn och bet tag i hennes öra, då visste vi inte att det var just vår hjort, men nu syns det tydligt att det var hon. Kul att hon dök upp igen. Jag åkte direkt och handlade några säckar morötter och en säck havrekross. Vi ska också försöka att få tillbaka flocken, så Palle kommer att lägga ut foder i deras skog också, hoppas det lyckas. Nu känns det som vår lilla familj är hel igen :)

Att sova eller inte sova det är frågan, eller farmför allt VAR man ska sova när man heter Edith! Hon har ju lindat oss och verkligen lyckats få sova i våran säng flera månader nu. man var tvungen att ligga hos henne tills hon somnade och undertiden gosade hon med sina små händer helst i munnen på mig eller på min hals. Hon märkte direkt när man försökte smita iväg om hon inte sov riktigt ordentligt.... och då var det bara att börja om från början...... Detta är ju ohållbart i längden, många kvällar somnade man så klart tillsammans med henne kl 20 och sedan var den kvällen förstörd! Hon vaknade också flera gånger under natten och skulle gosas till sömns på samma sätt igen...

Eftersom Felicia alltid har sommat in själv och i egen säng hade vi ingen erfarenhet av hur man löser detta problem, så vi pratade med andra föräldrar som haft liknande problem med sina barn, och fick en hel del användbara tips. Det finns många olika metoder, men vi bestämde oss för att testa en lite långsammare metod än (5min metoden) där man lägger barnet enligt en kort rutin, i egna sängen och sedan lämnar det. Man går tillbaka när barnet skriker, för sedan att gå igen när barnet lugnat sig, man upprepar denna procedur så många gånger det behövs innan barnet somnar. Denna metod tar ca en vecka att genomföra, men barnet slipper att känna sig så övergivet som med 5min metoden.

Samma kväll vi kom hem från Spanien, skulle vi testa denna metod. Jag hade bestämd mig, och var föreberedd på det värsta! Jag ställde spjälsängen så nära min säng som möjligt så hon skulle känna en viss närhet ändå, och efter en flaska välling lagde jag ner henne (i sin baby-sovsäck som jag inhandlat på IKEA i Malaga) i den egna sängen. Ett gosedjur skulle behövas och det blev det som låg närmast: en vit hund! Hade jag tänkt mig för skulle jag givetvis valt gosedjur under större omsorg och i alla andra färger än just vit....)Edith gosade nu in sig tätt intill sitt gosedjur och med nappen i munden....... utan ett ljud! Hon bara somnade som hon alltid sovit i sin säng! Inget skrik och hon vaknade inte i tid och otid mitt i natten! Alla fick sova bra, och på morgonen kl 9 vaknade en mycket glad och nöjd Edith (till en mycket glad och nöjd mamma och pappa).

Ingen vågade hoppas på att detta skulle hålla i sig, utan man tror ju att skrikandet skulle komma nästa gång, men nej; hon var helt enkelt jättenöjd med denna ordning och somnar nu varje kväll och när vi är hemma, även på middagen, i sin egen säng! Hon vaknar sällan på natten, och kan somna om själv utan min inblandning! Det är helt underbart att det fungerade så bra och utan skrik.... det hade vi inte vågat drömma om...... Nu är det bara att hoppas att det håller i sig, och jag måste motstå frestelsen att ta över henne i vår säng för att snoosa och gosa........